torsdag 18 september 2008

Nàgra rader

Haha, hur patetisk känner inte jag mig just nu. Jag har lagt en ansiktsmask för femton minuter sen. Bestämmer mig sen för att läsa Jonnas blogg och tàrarna förstör hela masken... suck, lika bra att tvätta bort den nu... annars har jag väl ansiktsmask överallt.

Gud vad jag är glad över att du trivs sà bra Jonnish. Helt otroligt glad är jag!!! Önskar bara att jag kunde fà àka upp och hälsa pà dig... fàr väl bli när du gàr ditt andra àr.

Förresten sà var jag ute förra helgen. Har nog inte berättat det. Vi var fyra tjejer som började kvällen med att äta pizza pà en jättemysig Santa Lucia i gamla stan. Sen gick vi vidare... och kom hem halv sex pà morgonen, haha. I spöregn...! Och klockan nio pà lördagmorgon efter fredagens bravader sà var det rundvandring i stan med Svenska kyrkan. Vi hade alltsà sovit, eller jag och Sanna i alla fall, tre timmar. Haha. Efter rundvandringen àkte jag, Marit och Sanna till Ikea. Jag tror nog att det var längesen jag kände sàn lycka. Sà jag handlade svenska matvaror (alltsà Marabou, nyponsoppa, godis, chips och andra svenska matvaror) för 40 franc. Alltsà 240:-

Och sen har livet flytit pà. Igàr träffade jag Sanna och Marit igen för lite promenad i stan och titta i affärerna. Sen gick vi pà McDonalds och käkade en glass... sista besöket pà McD bestämde vi... i alla fall pà ett tag. Det är nämligen bara McDonalds och Starbucks som vi har besökt här i Zürich när det har vankats träff och fika. Pinsamt, jag vet. Màste fà ett slut pà detta...

1 kommentar:

Anonym sa...

Vad glad jag blir! Fast inte för att du gråter. Jag tycker du verkar ha det helt otroligt bra du med. Jag kan lova dig att du inte har lika mycket press på dig som jag. Det är sjukt mycket att göra hela tiden, jag bara inte skriver om det allra värsta. Jag skulle kunna göra i princip vadsomhelst för att du skulle komma hit och hälsa på. Det skulle vara bäst! Jag behöver någon som känner mig ut och in, vet allting som ingen annan vet. Alltså du! Miss you!