"I lägenheten går hon efter mig som om vi lekte följa John. Fem centimeter bakom min häl är hon hela tiden. Jag håller på att bli knäpp. Nyss var vi ute på en kvällspromenad. Det är totalt meningslöst. Eftersom hon nosar och snosar överallt så måste vi stanna hela tiden. Det gör att jag inte kan träna i samband med en promenad. Närå! Man strosar. Typ flanerar. Hälsar på andra hundar. Pratar med andra hussar och mattar. Om vad? Om hundarna såklart! Sjukt intressant. Hur gammal är Balder? Jaha ja. Han är tre år. Ja, Bella är 1,5. Lite tjock? Jo, men det är ju en mops. De ska se ut så. Jaha ja. Men trevlig kväll då. Jo men det samma. Och så blir det ungeför samma sak en tio gånger på en promenad.
Jag fattar att det här är svintrevligt om man är:
1. I behov av nya vänner.
2. På jakt efter ett ligg.
3. Sjukt intresserad av hundraser.
Annars är det inte så jättekul. Har man typ en massa saker att göra med jobb och sånt så kan det till och med bli en aning frustrerande att flanera runt på Östermalm och vänta på en jävla bajskorv."
Det här hittade jag pà Katrins blogg. Det var väldigt underhàllande... det ska jag läsa när jag är depressed.
måndag 29 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar