Soligt Leksand för en gångs skull.

Har varit "sjuk" i säkert en vecka snart... känns som en evighet åtminstone. Halsen och tanden är det som spökar. Sen häromdagen tillkom en härlig förkylning också, varför göra det bättre när man kan göra det sämre tänkte min kropp. Men halsen och tanden håller på och ge upp, när jag vägrade gå till doktorn insåg dom väl att "nej det är ingen idé längre, det är en kvinna av stål" - något sånt.

Underbart väder ute för övrigt, ja snön ligger ju där den ska (gräset) men solen skiner och jag satt precis ute på ett kafe och myste med kaffe och bok. Som Sanna myntade för ett år sedan - den coola (ensamma) mystiska bruden. Mmm... så kan man ju tänka om man vill tänka positivt.

Nu ska jag gå och göra något ovettigt.