Det här med att njuta ensam...

Känner mig ensammast i hela världen. Nejdå. Det är jag ju inte. Jag ska nog ringa mamma sen och prata lite men nu känner jag att jag måste gå runt i zürich city och bara njuta... ENSAM. Märk väl att jag är helt ensam och såååå komfortabel med det. Eh. Ungefär lika komfortabel som jag är i den här fruktansvärt fuktiga och varma luften. Lyckligtvis har jag också tagit på mig spetstrosor som skaver sönder mina lår i värmen, mamma har alltid rätt och nog visste jag att dessa trosor någon dag skulle straffa mig på ett eller annat sätt. 

Nu: promenad ner på stan... och njuta av min ensamhet. Jag kommer nog drömma mig tillbaka till den här tiden om ca en månad då jag och Sanna har bott på varandra i två veckor, haha. Nej, det blir nog bra det med... saknar henne här i zürich... jäklar vilken hemkomst hon ska få när hon kommer! DUNDER OCH BRAK ska jag ge henne!! Och det är bara en vecka kvar vilket vi konstaterade i lördags innan utgång. Jag kände att tårarna var nära, jag som hade trott att det minst var två veckor tills hon kom (där ser vi hur bra koll jag har på allting) och tadaaa så kommer hon med en underbar överraskning. Tisdag 25/8 är jag överlycklig!