Världens längsta blogginlägg om min panik

Som vanligt med Maja Hård. Tidsoptimist och jag vet inte vad. Jag och Sanna flyttar över våra saker som vi ska ha kvar här i zürich i vår nya lägenhet IDAG. I-D-A-G!!!!! Har Maja Hård (aka. Den eviga tidsoptimisten) packat någonting? NÅGONTING? Neeeeeej det har fröken inte gjort. Fraulein Hart har inte rört något som ska packas. Förrutom för en halvtimme sen och poff så hade jag packat typ allt. Slängde ner diverse kläder och skor, ljuslyktor, strumpor, trosor, böcker, tidningar och gud jag vet inte vad, allt hur som helst. Hipp som happ. Blir ju kul att upptäcka alla saker jag har lyckats proppa ner där när jag kommer tillbaka.

Spännande. Också ganska spännande är att jag inte har någon aning om hur mycket saker jag har kvar här i den här lägenheten nu när vi flyttar allt annat. Har jag fått med mig allt? Fel saker? Kommer jag ha övervikt till Sverige? Har jag glömt hela mitt liv? Tappat hjärnan bland alla påsar och lådor? Kanske i resväskan? Vad vet jag... men jag vet en sak: ALLTING ordnar sig alltid ändå, på något vis. Vet inte riktigt hur jag lyckas ibland bara...

Sanna har ju liksom packat och haft sig, men jag har tänkt att ja, då har vi ju hennes saker åtminstone och det är väl allt eller? EH NEJ MAJA HÅRD! Mina kläder? Sovlakan? Skor? Böcker? TIDNINGAR (hur har jag lyckats samla så många under ett sketet (inte ens ett) år!?

HELT GALEN DAG ALLTSÅ. Att jag heller inte sovit mer än någon timme gör ju inte saken bättre. Helt sjuk natt. Svettig, mardrömmar, mardrömmar, svett, svett, mardröm, svett, inte kan sova, ångest, stress, ångest, svett. Helt underbart alltså. Vaknade och badade i svett. Härligt. Fräscht.

Kvällen ser ut såhär:

19.30: Barnen ska vara ätna och klara för att gå och lägga sig sen någon gång (jag är egentligen barnvakt ikväll men får smita ifrån)

Jag åker ner och tar 20.03-tåget till Sanna.

20.15: Jag och Sanna packar en mini-golf full med diverse saker, helt galet. Det här kommer gå åt helvete.

21.00: Jag och Sanna packar förhoppningsvis in alla saker i lägenhetens förråd, tidsoptimist.

SEN: Hem till mig och hämta saker.

Hem till Alfreds gamla lägenhet och ta några saker som vi har fått (han har flyttat till sverige och lämnat en del, BLAND ANNAT ETT PS3!!!!!) Och tillbaka till lägenhetens förråd. 

GOOD LUCK till mig och Sanna säger jag, för det här kommer ju bli en underbar kväll att minnas. Hur många röstar för videoklipp där jag och Sanna freakar ut på varandra?! Jaaaaag. Fint att minnas liksom ;D

Dags för hundpromenad och återigen STRESS. Så jäkla nice dag alltså. Sköööönt.

Har till och med hunnit med att prata med mamma på skype OCH sökt jobb! Och så har jag ett jobb (åtminstone provarbete) om jag vill, på ett hotell. Känns sådär lockande faktiskt. Okej om det låg i innerstan men det gör det inte. Krångligt. Samtidigt känns det som om jag borde ta chansen. Jag måste ju ha något. Skiiiiiiit. 

Saknar mamma och pappa, syskon och vänner något så förskräckligt. Känns att hemresan är på G. Samtidigt så vill jag ta vara på den här sista veckan. Och så har jag hela tiden: städa lägenhet och packa i bakhuvudet. Ångest på den. Inte mycket sömn den här veckan. 

Mamma och pappa får ta hand om mig när jag kommer hem. Nu måste jag gå.