Arg.

Nu blev jag riktigt arg och POFF så fick jag alla dagens sysslor gjorda. Det här borde jag ju prova oftare. Snälla Eric irritera mig lite mera (om det nu går), snälla ignorera mig lite till, kasta skit på mig och var lite mera otrevlig, då kanske jag får hela veckans sysslor gjorda på en timme. Niiiice. 

Och om jag någon gång i framtiden skulle råka hålla i en bebis och känna moderskänslorna välla över så borde jag ta och läsa min blogg som jag hade under min tid som au pair/hushållsslav... 

OBSERVERA: bebisen (som faktiskt ofta inte är så otroligt gullig) blir en vidrig tonåring tids nog, och innan tonårstiden är det flera år av andra trevliga faser, trotsåldern, "varför då?"-åldern och så vidare... nej, inga barn för mig. Kanske hund. En liten.

Mmm om vi säger såhär så har den här tiden INTE lyckats få mig att längta efter barn.